saratilling.blogg.se

Dixie 5 år

Kategori: Flickorna

Min stora tjej. 5 år. Detta har hon längtat efter

Dagen började med chokladboll på sängen och massa paket. Dockan var nog mest poppis

Efter ytterligare en chokladboll byttes det om till ridkläder. Hopptävling väntade. Fyller man år så

2 felfria rundor (leder fröken så går det bra) och varsin rosett. Stoltare än stoltast.

Sen var det snabbt hem för lite mat och klädombyte. Nu åkte gympakläderna på och det var dags för gymnastik. Numera är det träning 5 1/2 h i veckan vet ni.

Medan barnen var borta bakade jag tårtor. Dixie beställde kladdkaka och så fick det bli.

1 h senare hämtade Jon och Bella hem dem och 30 minuter senare började kalaset. Vad gör man inte för sina barn??

Dixie var så sjukt nöjd med alla presenterna och jag var nöjd med hur bra hela kalaset blev.

Jag och flickorna avslutade dagen med film, kladdkaka och mys i soffan. En helt perfekt lördag med andra ord

Nästa livskris

Kategori: Flickorna

Jag blir knäpp! På riktigt.

Efter mitt och Wildas allvarliga snack har hon tänkt efter innan hon fått sina "små" utbrott. Vi låter henne fortfarande testa sig fram och förhoppningsvis utvecklas samtidigt, men med gränser. Just nu funkar det i alla fall.

Nu har vi däremot en helt rabiat Dixie. Hon är inte klok. Sparkar och skriker gör hon och när vi försöker prata med henne håller hon för öronen

Jag försöker att hålla mig samlad, men det går bara inte. Igår skulle jag hämta henne från grannens studsmatta och när jag ber henne komma ner skrattar hon mig rakt upp i ansiktet och skriker NEJ!

När jag sa att jag kommer upp och släpar ner henne skrattar hon ännu mer och skriker JA!

Vi hade ett långt samtal ikväll efter att hon spottat på Wilda och dragit henne i håret. Det slutade med skrik och bråk, men efter wn stund bär hon lugnat ner sig gick jag tillbaka och frågade om hon ville ha en kram.

Hon kröp långsamt till mitt knä och sen satt vi där en stund. Hon gråtandes och jag med dåligt samvete. Det är ju faktiskt jag som är den vuxna. Inte ska jag tappa det.

Nu sover hon och vi sa god natt som vänner. Det gör vi alltid i vår familj. Aldrig somna osams.

Nu laddar jag för en ny dag imorgon så får vi se hur den slutar

Livskris!

Kategori: Flickorna

Inte jag då alltså. Jag mår alldeles prima. Wilda däremot. Maj Gadd alltså!!!

Igår och dagen innan var hon fruktansvärd. Känslorna utanpå och som en bomb redo att explodera när som helst. Och visst fasen exploderade den. Flera gånger dagligen dessutom.

Vi försökte verkligen att se det som utveckling. Att det händer mycket i hennes huvud och det är svårt för henne att kontrollera sig själv, men idag fick jag nog vid frukosten när hon började böla om saker och ting.

Jag släpade in henne i ett annat rum och drämde igen dörren så det slog i väggarna. Sen hade jag ett ordentligt snack med henne. För en gång skull var jag jäkligt pedagogisk om jag får säga det själv. Berättare hur vi andra kände när hon betedde sig illa och frågade om hon förstod VARFÖR jag gjorde som jag gjorde.

Det hela slutade med en kram och tro det eller ej. Ungen har inte sagt ett knyst idag. Inget tjat och inget "det är orättvist"..