saratilling.blogg.se

Då var vi nere på 6 dagar till BF. Det är ju mindre än en vecka. För er som trodde att jag skulle fött redan nu skrattar jag rakt upp i ansiktet. För er som tror till helgen låter jag vara. Även om jag själv fortfarande är säker på 1/5. Det kan ju trots allt starta vilken dag som helst nu. Kan dock tillägga att jag inte ser några tecken som helst på att det är på G. Visst att det kommer sammandragningar då och då, men det är inga som gör ont. Jag vaknade av en i förrgår som drog lite bak i svanskotan, men det är allt. 

 

Trött som ett as är jag, men jag jobbar ju fortfarande 75% (minst) så det är faktiskt inte så konstigt. Sen att jag är uppe minst en gång i timmen på natten för att pinka gör inte saken bättre. Jag tror det är Bäjbi som väcker mig om jag ska vara helt ärlig. 

 

Jag är inte svullen vilket jag har träningen att tacka för. 5 pass i veckan blir det fortfarande. Helt otroligt egentligen, men jag mår bra av det och därför fortsätter jag. För er som bara ser mig på bild och tycker att jag inte gått upp så mycket så kan jag meddela att allt sitter där bak. Det är den delen jag sällan visar vet ni. Å andra sidan skiter jag i vilket också. 

 

Aptiten är som vanligt kass, men nu har jag gett upp. Jag äter det jag vill. Om det så är en ostfralla med köttbullar på. Så länge jag får energi och orkar hålla igång så är jag nöjd. Även om jag skulle önska att det var en fet sallad jag var sugen på. Min lunch var idag vindruvor, godis och en propud. 

 

Att raka kroppen är ett helt projekt numera. Jag fattar inte hur ni gör som har en större mage än mig. Jag kan ju inte andas under tiden. Förhoppningsvis blir det bara 1-2 gånger till och sen är magen borta. OCH jag är småbarnsmamma och skiter i vilket. Kanske. 

 

Jag blir dagligen påmind om att det snart är dags av mina medlemmar. De säger hejdå och och lägger till;

Jag har som sagt en pt-kund inplanerad dagen efter BF och den vill jag gärna hinna med. Sen kan hon komma. Fast helgen hade ändå passat bäst alltså. 

 

Jag har inte brytt mig så mycket innan, men nu tycker jag nästan det är lite jobbigt att inte veta NÄR det drar igång. Jag försöker dock slå bort tankarna när de kommer. Jag kan inte göra något åt saken i alla fall. 

 

Så HÄR mådde jag med Wilda i magen och så HÄR med Dixie

 

Och här har vi magen